Tegelhus

factory, building, brick

Se alla »

Bärande murverk i tegel har en lång tradition i Sverige. 1800-talet var den stora tegelepoken när de flesta av husen i våra städer uppföddes med massiva tegelväggar- hus som vi bör bevara och byggandsvårda med omsorg.  Idag är fullmurade hus i tegel en sällsynthet, och tegel används mest som fasadmaterial.  Men det finns goda skäl att återuppliva tegelbyggandet- med rätt murteknik och nya tegelprodukter är det möjligt att bygga moderna tegelhus som lever upp till dagens energikrav och som samtidigt blir synnerligen robusta med lång livslängd. Text: Cathrine Bülow. Läs mer

Tegel består av bränd lera. Tegel bränns i ca tre timmar i en temperatur mellan 800 och 1200 grader. Energiåtgången är teglets miljömässiga nackdel, men å andra sidan har man ett material som är ytterst hållbart och kan bestå i hundratals år. Tegel är ett sunt byggmaterial som inte ger upphov till några emissioner (gaser), under förutsättning att inga tillsatser blandats in såsom polystyrol/cellplast. Se isolering. Det är dock än så länge relativt ovanligt i Sverige. Mest miljöanpassat är att använda det mindre energikrävande, lågbrända teglet där detta är möjligt, eller ännu hellre återvunnet tegel.

I Sverige har tegel till stor del reducerats till ett fasadmaterial. Det är synd, då tegel ur en ekologisk synvinkel är ett gott val för att bygga upp tunga, bärande konstruktioner.

Många fördelar med tunga konstruktioner

Tunga konstruktioner har många fördelar framför flerskiktskväggar. De har god hållbarhet, är mer fuktsäkra och har inga köldbryggor om de muras på rätt sätt. Massiva tegelväggar kan också användas som värmelagrande väggar inomhus, så kallade hjärtväggar. För bärande utvändiga väggar kan tegel användas i flera olika typer av konstruktioner, t.ex. i en så kallad skalmurskonstruktion. Det innebär att man murar upp två tegelväggar och fyller utrymmet där emellan med isolering, till exempel perlit eller lecakulor. Läs mer om murade konstruktioner här.

Tegel är vackert och finns i många olika kulörer och varianter, såsom heltegel och håltegel. En ny typ av tegelsten, vaxkaketegel eller porothermtegel, finns nu även i Sverige. Stenen består av naturligt tegel men med många små luftkanaler, som ger stenen en hög isolerande förmåga (U-värde 0,25). Porothermstenen är ett känt och testat material sedan många år tillbaka på kontinenten.

En stor fördel med tegel är dess motståndskraft mot fukt och frost. På många ställen i landet, till exempel Västkusten och Skåne, är klimatet fuktigt kombinerat med långa perioder med nattfrost som följs av töväder på dagarna. Tegel är här ett ypperligt material som står pall för dessa cykler av omväxlande frysning och upptining.  

I motsats till träfasader som måste underhållas kontinuerligt för att klara de tuffa klimatpåfrestningarna. Tegel kan nämligen uppta fukt och avge det snabbt igen, och förstörs därför inte. Tegel tål också frost bra. 

Tegelsten och taktegel mår bäst när de är obehandlade. Inga tillsatser av kemikalier eller ytbehandlingar behövs. Så fort man påför någon form av ytbehandling på teglet, minskar man materialets naturliga förmåga till fuktreglering. Underhållsbehov på ett tegelmurat hus uppstår därför först när man målar eller putsar murverket. 

Olika tegelkonstruktioner

Gamla tiders tegelhus byggdes med massiva, homogena tegelväggar. Murstenarna som användes utgick från handens möjlighet att greppa dem. Väggarna var oftast en och en halv sten tjocka (35-40 cm djupa), med en kraftigare två och en halv sten tjock mur i de nedre våningarna. Tillsammans med hjärtmuren, placerad i husets mitt, var de bärande. Med dagens krav på energieffektivitet är massivväggar med traditionella murstenar inte längre en aktuell lösning. Ska de stenarna användas behöver man istället bygga en kanalmur där två parallella tegelväggar muras upp med ett tomrum mellan. Utrymmet fylls med mineralisk isolering, till exempel perlit, som möjliggör en murstensvägg med bra värmevärden. Den inre bärande väggen, bakmuren, kan muras med lågbränt tegel medan den yttre, väderutsatta fasadväggen måste uppföras i högbränt tegel.

För massiva moderna tegelväggar är det idag tegelmurblock som gäller. Än så länge är det bara några hundra svenska hus som har byggts på detta sätt men i Tyskland är det betydligt vanligare. Den stora fördelen är den enkla tekniken – ett och samma material fyller väggens funktioner; att bära, isolera och vindskydda. Precis som i de gamla tegelhusen men mer energieffektivt.

Tegelväggar inuti trähus kan vara ett alternativ då man vill åt teglets fukttålighet i bad- och tvättrum och slippa använda kemiska tätskikt. Teglet bidrar också med en värmelagrande massa i en lätt konstruktion.

Ytbehandling och bruk
En stor fördel med tegel är att det inte måste ytbehandlas, undantaget är de moderna tegelmurblocken som måste putsas eller förses med fasadtegel. Tegel mår annars bäst obehandlat och klarar växlande klimat bra eftersom det snabbt kan ta upp och avge fukt. Om tegelstenen ytbehandlas med puts eller färg som inte är diffusionsöppen, minskar dess förmåga att andas och dessutom har man skapat ett underhållningsbehov.

Fogarna har stor betydelse för murverkets kvalitet. Fram till 30-talet var rena kalkbruk vanligast. Sedan gick utvecklingen mot alltmer cement, tills man upptäckte att tegelstenarna sprack vid alltför cementrikt bruk. Restaurering med hårt cementbruk har tyvärr också förstört fasaderna på en del gamla hus. Idag muras de flesta tegelväggar med bruk som består av både kalk och cement, så kallat KC-bruk. Om tegelstenarna ska gå att knacka loss från varandra och återanvända måste bruket vara relativt mjukt och inte vara för cementrikt.

Tegelmurblock är plana på liggytan och muras med så kallad tunnbädd där bara cirka 10 procent bruk jämfört med i traditionell murning används.

Källor

Böcker

  • Björk Cecilia, Kallstenius Per, Reppen Laila, Så byggdes husen 1880-2000, Formas 2002
  • Björk Cecilia, Nordling Lars, Reppen Laila, Så byggdes villan, Formas 2009
  • Månsson Magnus, Schultz Olov, Bärande murverk i modern arkitektur, Arkus 1995

Länkar